syftet?

Okej detta kommer låta sjukt långsökt. Men jag är lite sån, ibland.
Känns det inte sjukt onödigt att mna lever ibland? Och jag säger absolut inte att jag vill dö. Fast visst känns det onödigt? Om man ändå ska dö liksom. Jag fattar inte grejen. Som vissa människor säger " jag lever för att hjälpa andra " , aha hjälpa andra som snart ska dö? Man borde leva förevigt. Och ja, jag är fruktansvärt rädd för döden. Tanken på att inte finnas.
Därför tror jag på en fortsättning. Gör ni? 
Jag tror att det är meningen att vi ska lära oss eller finna något här på jorden. Synd bara att vi inte ger varandra en chans att hitta det. Och eftersom att jag är värsta romantiker, pinsamt nog, så tror jag att man ska hitta sin själsfrände. Det behöver inte nödvändigtvis vara "den stora kärleken", utan kanske bara en bästa vän? Eller varför inte något mitt i mellan. Det måste hur som helst finnas ett syfte med att vi lever. Annars känns det som att utsätta någon för plåga i onödan.
Galna tankar kanske, men dom är mina.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0 RSS 2.0 RSS 2.0